Jag kan inte bestämma mig

Det är fullständigt hopplöst jag vet vilken av de små sötnosarna som ska bli Nashira det är ju helt omöjligt att bestämma sig. I helgen har jag varit där och tittat på dem två gånger och jag blev mindre klok för varje gång som jag var där. Med Vega var det så enkelt hon bara sprang i mitt hjärta och det fanns inget alternativ, det var hon eller ingen, eller jag det är en sanning med modifikation för om jag nu inte hade fått henne hade jag ju fått ta den som jag blivit tilldelad, men det var henne jag ville ha och jag hade den stora turen i att det var henne jag fick äran att köpa. De här är än så länge så lika i temperamentet att det är svårt att plocka ut någon på det och sen är de bara fyra veckor så hela deras personlighet har väl inte framträtt än. Det är andra detajler som skiljer dem åt, ett kortare kors där, en hög svans där, ett söt huvud där och så vidare. När jag lämnade valparna i fredags kändes det som om jag var säker på att jag ville ha ettan eller tvåan, men sen i söndags när jag åkte var det Strumpan (eller vitan som hon kallas av Katarina) som låg bäst till. Undermedvetet har jag styvnackat vägrat titta på Strumpan eftersom alla som sett bilderna tycker att jag ska ta henne för att hon har en så cool täckning, men i går när med svansen högt upp i luften gick fram till Jozzan och började busa med henne fick jag lov att omvädera henne och i natt har jag till och med drömt om Strumpan och det har än så länge inte hänt med någon annan valp så det borde ju betyda något. Jag måste helt enkelt åka dit igen och se om jag blir klokare då. Hmpf... det där trodde jag ju inte ens själv på.

Morris som bo hos mina hundvakter Chrille och Madeleine.