torsdag 14 januari 2010

Årets 2009

2009 var ett år av glädje och tårar, som alla år egentligen men den här gången kändes berg och dalbana lite mer än vanligt. 2008 slutade så himla bra med att jag hämtade hem min lilla lilla Vesslan och att vi äntligen hittade anledningen till Vega varit så sjuk och vi började behandla hennes erlichios. Dessvärre kom inte långt in på det nya året innan hon fick återfall och en ny behandligkur sattes in, men min underbara hjälte återhämtade sig och sen har vi nu kunnat sätta i gång henne. Det har gått långsamt och hon fortfarande inte nått den muskelkondition som hon hade innan hon blev sjuk, men vi är på god väg.

Lilla Vesslan eller Nashira som hon allt som oftast kallas har det året fått mig att skratta så jag fått alledeles ont i magen, hon har ibland gett mig huvudvärk också om man ska vara helt ärligt, med alla sina hyss.

Utställning
Jag brukar inte hinna med (eller prioritera) särledes många utställningar och år har det verkligen varit få. En av anledningar har naturligtvis varit Vegas hälsa man vill ju visa upp en så fin hund som möjligt. Nashira har även hon visats mycket sparsamt. Hon startade sin karriär på en liten inoff utställning med Karin Hedberg som domare. Trots en jättefin kritik placerade hon sig sist eftersom Karin inte hade en chans att se hennes rörelser, jag tror inte att hon tog ett enda trav steg den lilla hoppetossan. Det har sedan varit hennes filosofi att hoppa runt ringen, men hon tycker åtminstone att det är kul.

Vega hon gjorde comeback i Alfta och det var underbart och sedan var det Lövudden. Höjdpunkten hände just där, när Vega i en stor bruksklass blev tvåa med CK. Helt underbart!

På utställningsfronten har även jag brutit ny mark genom att utbilda mig till utställningsansvarig och vara sammankallande i Lövuddenkommitéen i SvSR. Det var en kombination av skräck, lärorikt och väldigt roligt.

Lure Coursing
I år har vi inte varit på ett enda prov, annat än som funktionärer, och det känns inte så lite konstigt, men Nashira har varit för ung och Vega har som sagt inte varit i form. Men under hösten var vi faktiskt på Bråvikens KM och där visade verkligen Nashira framfötterna genom att vinna salukinas olicenserade klass, trots att hon bara sprungit en raka och en kurva innan. Men bästa minnet från den dagen var ändå att se Vega springa. Hon var lätt överladdad så första halvan av banan såg ut ungefär som när hon var unghund inte riktigt klarade kurvorna men sen glimtade den fantastiska hunden till. Det ska bli så roligt att ta med henne på prov under det här året oavsett resultat.

2010
Under det här året har vi några få utställingar planerade redan, och fler kan det säkert bli. Just nu är planerna SvVK:s utställning i Strängnäs, Tånga Hed-helgen och Lövudden-helgen, någon int. utställning ska vi väl också ge oss på om inte annat för att ha det överstökat.

Sen hoppas jag mycket på Nashira ska ta sen LC-licens utan problem och då ska både hon och Vega ut på fältet, ett par gånger i alla fall.

En annan plan är också att Nashira ska få gå en agility-kurs eller två och så får vi se vart det kan leda.

Men mest av allt ska vi ägna oss åt pussar, kramar och mycket gos samt en hel del spring i skogen!

söndag 22 november 2009

Hej och hå vad tiden har gått. Hundmässigt har det har varit en riktigt bra höst. Höjdpunkterna var semestern uppe i Dalarna och inkallningskursen.

Semestern var så underbar. Att kunna ha hundarna lösa och bara njuta av naturen i en hela vecka. Varken jag eller Madde hade någon lust att åka hem kan jag meddela och jag ser fram emot nästa resa som förhoppningsvis blir nästa höst eller kanske redan i påsk. Bilder finns i galleriet.

Inkallningskursen hos Anna på Canis Hundskola Sörmland är helt utan tvekan den kurs som gett mig mest när det hundträning och jag ska helt klart gå en någon mer kurs hos Anna, helst skulle jag vilja gå minst två, en agilitykurs med Nashira och en grundfärdighetskurs med Vega, men vi får se vad pengarna räcker till nu när jag ska plugga på deltid. På kursen har jag fått lära mig betydligt mer om klickerträning och jag har även blivit bättre på det, jag har fortfarande låångt kvar innan jag nått mitt mål men nu har jag hitta en träningsstil som passar både mig och hundarna, speciellt Nashira. Genom kursen har jag fått en betydligt bättre inkallning på båda även om den innan inte var katastrofal på någon av dem innan, jag har också en betydligt bättre kontakt med båda och jag framför allt fått ett par underbara träningskamrater som jag nu tränar med en gång i veckan. Att äntligen ha en träningsgrupp och en som dessutom delar ens idé om hur hundträning ska gå till är helt underbart. Tillsammans har vi en träningslogg om man vill gå in och läsa om vår hundträning.

Det har varit lite sparsmakat med utställningar under hösten då jag har piroriterat hundträningen istället och så lär det nog bli i vår med. Men två stycken har vi varit på en inoff rasspecial i Lekåsa och off vinthundsklubbs utställning och resultaten har varit lite varierade, roligast var Vega placering med CK i Hågelby och Nashiras vinst tillsammans med Morris i bästa par klassen i Lekåsa, även om konkurrensen inte var den hårdaste i parklassen men det väldigt kul att äntligen debutera där. För alla resultaten se hundarna respektive resultatsida.

Sen har Nashira deltagit sitt första LC, förvisso inoff då hon inte har åldern för licensen än. Det var på Bråvikens KM och Nashira vann sin klass av olicenserade salukisarna, jag blev oerhört glad, speciellt då det var första gången som hon sprang en hel bana, andra gången hon sprang totalt, så nu ser vi fram emot våren och möjligheten till att ta licensen. Även Vega var med och sprang på KM och det var verkligen underbart att se även om loppet var långt ifrån det bästa hon gjort men med tanke på att det här var första gången hon sprang sen hon blev sjuk i erlichas så spelar det verkligen ingen roll. Det svårt att tänkas sig att för ett år sen så trodde jag att Vega skulle dö inom ett år. Den 19:e december 2008 var verkligen en helt underbar dag, då diagonsen erlichas äntligen kom plus att det var då som jag hämtade Nashira, precis som hennes namn säger så kom hon med goda nyheter.

Nu har vi semester från det mesta utom hundträning både mental och fysisk och en massa mys i soffan.

tisdag 22 september 2009

Klapp på axeln

I dag var matte duktig, inte nog med att jag faktiskt följde min träningsplan så la jag av när det gick bra och tränade inte tills de tröttnade, något jag har en oförskämd förmåga att jag göra. Men som sagt idag var jag duktig.

Först ut på klubben var Nashira. På hennes schema stod lek, lek och lek (plus ev. handtarget). Hon var inte alls med på att leka, men efter en stund fick jag i gång henne, YES! Nashira leker mer än gärna hemma (och i ringen) men hon är väldigt svår att belöna med lek och jag skulle verkligen vilja få till det då det är en så himla bra belöning, speciellt när man vill dra upp dem lite. I dag började jag med läderremmen och fick faktiskt i gång henne rejält. När hon var riktigt uppe i varv, tog jag undan remmen med jämna mellanrum och presenterade en handen och när hon nuddade den med nosen så kom remmen fram igen. Efter några upprepningar av detta la jag in kaninen och körde växelvis med dem båda. När hon var helt galen i sin leksaker kastade jag i väg en av dem för att se om hon tog den och vad skulle hända då skulle hon springa i väg med dem eller skulle hon komma och inbjuda till mera lek. Till min stora glädje kom hon tillbaka med leksaken och inbjöd till mer lek, så vi repeterade detta ytterligare en gång och sen var det bilen som gällde för min duktiga lilla tjej.

Sen var det Vegas tur som inte alls hade lust i dag, så leksaker var bara att glömma. Men efter en hel del lek med köttbullarna så kom hon i gång lite och då trände vi planenligt på läggande och handtargeten. Läggande kör vi nu i två olika delar som jag hoppas att jag ska kunna foga ihop till en enhet. Den första delen var den som jag tränade inne i går. I dag var det den andra fasen, där jag får henne att från rörelse att gå ner i läggande. Eftersom läggandet går bättre när jag tar det framifrån, så backade jag nu (en trippande rörelse som får henne lite mer arlert) och när hon kom snyggt emot mig med bra kontakt stannade jag och sa ligg i samma ögonblick. Funkade så himla bra, nästa steg är att få henne att lägga sig ner trots att jag fortsätter bakåt. Efter detta körde vi några mycket korta inkallningar med handtarget och hon tog targeten varje gång!!!

Sen var det dax för skogen och lite lättare lösspringpass. Vi hittade en jättemysig myrmark (tyvärr var den alldeles torrlagd på grund av den bristen på regn som råder) där hundarna hoppade runt, super för rygg och bakställ. Medan vi var i skogen körde vi flera inkallningar som alla resulterade i att de kom och att de dessutom avslutade med en nosdutt i handen. Vega gjorde det med större självklarhet än Nashira men vi ska jobba på det. Ute i skogen hittade Nashira även en pinne som hon började leka med, då stal jag helt sonika pinne och lekte med henne och pinnen. syftet var att gör det roligt att leka med mig och inte ensam.

En så himla bra träningsdag i dag och framför allt är jag väldigt nöjd med mig själv idag, inte så mycket saker som jag behöver skriva upp på mitt eget konto. Vi har fortfarande innepasset kvar och det ska jag ta om de små sötnosarna vaknar till liv någon gång i kväll, för nu sover de som stockar på varsin sida om mig.

I morgon ser träningsupplägget som följer
Mälardalenshundcenter
Vega - simning
Nashira - lek på parkeringen
Hemma
Vega - läggande och position
Nashira - handtarget i olika variationer.

På torsdag är det klubben igen och på fredag vila för både kropp och knop då vi åker upp till min mormor och morfars fäbovallsstuga.

måndag 21 september 2009

Söta hundar skulle vara förbjudet.

I dag var det kurstillfälle två på inkallningskursen. Nu har ju Nashira löpt färdigt så nu fick även hon vara med kursen och idag fick hon verkligen jobba eftersom vi bara var två hundar. Vi började med en störningsövning som gick ut på att hundarna skulle välja bort något för att få belöningen. Det gick riktigt bra, medan övningen efter gick mindre bra. Det var en övning med handtarget och den gick så där. Först skulle vi köra några handtarget mot bara oss själva och sen hade medhjälpare så att hunden skulle gå mellan de olika människorna och deras handtarget. Det var här det blev tokigt, men det får jag helt skriva upp på mitt konto eftersom jag belönade helt fel beteenden. Läxa nummer ett: Man kan inte belöna hunden bara för att den är söt om den bjuder fel beteende om man vill att den ska bjuda rätt beteende. Torde ju vara ganska enkelt, men ack var svårt det är när man har en så söt hund.

Sen var Nashira så trött att hon fick vila och Vega fick komma ut ur bilen och hänga med på resten. Den sista övning påminde väldigt mycket om den första och det man kan konstera är att Vega är mycket lättare att belöna eftersom hon tycker att det är lite kul att leka med sin matte. Nashira kan också tycka att lek kan vara kul, men inte var som helst och absolut inte hur som helst. Så läxa nummer två: Lära mig och Nashira att leka tillsammans i flera olika miljöer. Så nu ska jag sätta mig och fundera på hur jag ska lösa detta på ett bra sätt. Först måste vi hitta sånt som hon tycker om att leka med här hemma och sen flytta det utåt. Jag blir lite irreterad på mig själv för att jag inte jobbat mer med leken på Nashira, med Vega jobbade så väldigt mycket mer med leken. Men ingenting är försent att reparera sägs det så vi ska kämpa på.

När vi kom hem så körde jag lite med Vega. Vi tränade på lägganden. Som det har varit så har hon bara kunnat lägga sig framför mig, har jag sagt ligg när hon sitter i fotposition har ingenting hänt. Nu körde jag en massa läggande och jobbade mig från att vara framifrån till att till slut (mycket långsamt och succesivt) stå bredvid henne. Fungerade utmärkt!

Så i morgon ser träningen ut så här:
På klubben
Vega - lägganden, lek med sak och handtarget.
Nashira - lek, lek och lek plus handtarget.
Hemma
Vega - rep. av läggande och handtarget.
Nashira - lek med ny leksak och ev. handtarget om orken finns
Skogen
Matte - bara ropa när jag vet att de kommer och belöna varje gång samt att jobba bort handsignalen för stopp.

Sen har vi också fått en hel del läxor med oss från kursen, mer om dessa när jag fått till lite av mina två första egna läxor.

I helgen har vi också varit på utställning och det gick riktigt bra, det märks att ringträningen har hjälpt. Det som vi har kvar att jobba på är hon ska kunna röra sig med attityd (helst med svansen nere, men om inte det går så får vi jobba bort den sen), lägga tyngden på fronten när hon står och sist men inte minst att inte förlora sin hållning när domaren går igenom henne. Sen på långt sikt vill jag också jobba med att hon ska ställa sig rätt med tassarna mer på egen hand så att jag slipper flytta på så många tassar.

Vi var också och hälsade på Katarina i helgen och oj vad kul det är att se Pikku och Nashira leka i hop, de leker på lite mer lika vilkor än Nashira och Morris, eftersom de är jämn stora och jämn snabba, så är inte riktigt fallet när det gäller Morris och Nashira, Morris är så mycket större och starkare och hon är så mycket snabbare, så leken blir lite mera ojämnlik.

måndag 14 september 2009

Handtarget

I dag var det så himla kul att träna hund, precis innan jag svängde in på klubben och upptäckte att jag glömt köttbullarna på diskbänken hemma (fick låna korv), ringde jag i förtvilan till Christine och frågade hur jag skulle få till mina handtargets. Nashira vill så gärna med verkar glömma bort vad det är hon ska göra mellan varje pass så hon kör igenom hela verktygslådan i stället och Vega, hon har tyckte att jag är konstig. Innan vi fick i läxa att fixa till det har med handtarget så har en öppen handflata varit signal för stopp, vilket är en signal som bara Vega har fattat (så Nashira är inte lika "förstörd") så hon tycker nog att det är lite konstigt att hon nu ska dutta sin nos i min hand. Men eftersom jag ser vinningen av att få till det här med handtarget vill jag gärna lära om, men Vega har inte varit lika pigg på att lära om. Men i dag hade vi ett så bra träningspass på klubben att jag inte ville åka hem.

Först var det ringträning för Nashira och den gick riktigt bra även om hon halvvägs in i den kom på att en dvärgpudel var ett utmärkt byte. Hon var glad och yster som aldrig för, hormoner börjar med andra ord äntligen att lägga sig. Hon fick öva på att visa sina tänder för alla herrar som var där och stod så fint så. Det vi (läs jag) behöver öva på nu är att hon ska få sina fötter lite snabbare på plats och få ner svansen när hon travar. Just nu pekar den högt, högt i det blå, men det är en långt senare fråga. I en paus körde jag på prov en handtarget och och gissa om jag blev glad när nosen hittade dit på en gång, med störning och allt. Men mest nöjd är nog att jag avslutade innan orken var helt slut, jag märkte att det blev mer bus och mindre koncentration och då var jag en duktig kicka och belönande henne rejält när hon sprang riktigt fint och gick sedan till bilen och byte hund.

På så viss fick även Vega lite ringträning. Men det var efter den, då det blev riktigt kul. Vi körde lite fritt följ och jag lyckades hålla tajming även här och lyckades belöna henne innan hon belönande sig genom att springa fjorton varv på plan. Sen efter det tränande vi på läggande vid sidan och där har vi kört fast lite skulle behöva lite hjälp. Framför mig så kan hon ligg väldigt bra men vid min sida så förstår hon inte längre ordet ligg. Har ni några tips??? Snälla dela med er.

Men det riktigt euroforiska ögonblicket kom när jag av rent slarv satt fram min handflata framför henne och PANG! där satt hennes nos mitt i min handflata. Så vi körde några repetioner och det gick himla bra, med störning och allt. Men här var jag inte lika bra på att läsa av min hund och körde för länge så hon förlorade glimten i ögat. Jag blir så ledsen på mig själv varför gör jag så mot min träning, jag vet ju vad kostar i lust nästa gång. Jag behöver träningssällskap så jag får lite andra ögon på min träning. Dessutom skulle jag behöva lite hjälp med lydnaden eftersom jag kör fast ibland och där skulle de där ögonen vara bra. Skulle vara kul att gå en ny lydnadskurs med Vega, men nästa kurs på tur är faktiskt en agilitykurs för Nashira för lydnadsklass 1 kan jag nog lösa med lite vilja, läsning och träningssällskap, om inte annat får jag försöka, för med röntgen av Nashiras leder, en agilitykurs och lite simning så tillåter inte budgeten en lydnadskurs just nu. Till våren kanske.

söndag 13 september 2009

Inkallningskursen

I måndags var första tillfället på inkallningskursen och det satte en hel del tankar i huvudet på mig och på Vega med gissar jag, hon fick nämligen vara stand-in för Nashira eftersom lillvesslan löpte. Första tillfället handlade om inlärningsvägen i klickerträningen och hur vi omsätter den i praktiken, detta blir självklart något som vi kommer att få fortsätta med genom hela kursen och långt efter den också. Till nästa tillfälle har vi fått en del läxor, bland annat att lära in en handtarget, vilket innebär att de ska dutta med sin nos på handen (i mitt fall handflatan). Detta har varit lite knölare att lära in än jag trodde, vilket troligtvis beror på att min tajmning inte är den bästa. Så det är nog min största läxa att öva upp min tajmning med klickern. Jag har alltid haft lite dålig koordination, så nu ska jag försöka göra något åt den. Jag har fått några bra tips via Canis klickerskola (som är en gratis webkurs på sju dagar) men jag har också tagit med mig klickern till jobbet och klickat på barnen. Naturligtvis har jag inte klickat in barnen utan snarare har jag under deras fria lek bestämt mig för att visst beteende hos barnen ska generera i att jag klickar.

Andra läxor vi fick vara att lista våra hundars favoritbelöningar, en övning som jag tror jag har fått göra på nästa alla kurser jag gått men har det gjort mig mer kreativ när det gäller att använda dem? Nix. Lika tråkig som alltid kommer jag med min köttbulle eller lektrasa. Skärpning!

Vegas belöningar (enligt vad jag tror)
  1. Springa efter Luren
  2. Jaga katter
  3. Springa i allmänhet
  4. Chrille (hundvaktens sambo)
  5. Andra människor hon tycker om (Katarina, Madde, Pappa m.fl.)
  6. Kaninskinn
  7. Godis (kyckling, pannkakor, köttbullar, korv)
  8. Torrt godis (Magnusson, Axess i princip allt vete baserat)
  9. Lädertrasan
  10. Gos med matte (när hon får klättra upp mina axlar och kramas)

Nashiras belöningar

  1. Fåglar
  2. Katter
  3. Springa
  4. Jaga annat som rör sig
  5. Brorsan Morris
  6. Hälsa på människor som hon tycker om
  7. Hälsa på andra hundar som hon tycker om
  8. Kaninskinn
  9. Kyckling (och strax efter köttbullar)
  10. Kaninen med pip

Vi ska också belöna våra hundar VARJE gång de kommer i spontant till oss och det ser jag redan resultat av. Hundarna har börjat att se mig som en belöningsmaskin vilket gör att de kommer in mycket oftare och kollar läget plus att de håller sig närmre. Bästa beviset på att de funkar fick jag i går när jag var i skog som var full av både fiskare och svampplockare och jag lyckades hindra dem från att springa fram till varenda en av dem. Så stolt. Nashira brukar visserligen inte springa ända fram men hon har inga problem med att ställa sig och skälla på människor i skogen, men även det lyckades jag förhindra, för här var tajmningen mer perfekt jag lyckades fånga deras intresse innan de andra människorna blev för intressanta. Men ute i skogen tampas jag också med den i mitt fall den svåraste läxan: ATT INTE KALLA NÄR JAG INTE TROR ATT DE KOMMER SVARA PÅ INKALLNINGEN. Jisses att det ska vara så svårt att hålla käften.

Den sista läxan är att hitta minst sex situationer där hunden måste be lov för att få någonting. Här är min sex (tog bara sex till en början för att jag ska komma ihåg att vara konsekvent vid varje tillfälle.

  1. Vid maten
  2. Innan de hoppar ut ur bilen (extra viktigt nu medan jag väntar på mina grindar)
  3. Innan de springer in i lägenheten
  4. Innan vi går ut genom dörren
  5. Innan de får hälsa på folk ute
  6. Innan de får komma ut ur buren

Hit ska sen läggas innan jag dumpar av dem hos Madde.

Om en vecka är nästa kurstillfälle och jag ser framemot det väldigt mycket. Med veckan fullpackad så lär nog tiden gå fort. På måndag är det ringträning, tisdag kondition och koordinationspass, onsdag är det simning för Vega, torsdag träning på klubben fredag vila och baddag och slutning är det utställning för Nashira på lördag och på söndag styr vi bilen till Katarina för bus med syrran. Så som sagt en fullpackad vecka med en massa skoj.

söndag 30 augusti 2009

Träning och kurs.

Lilla vesslan har blivit stora tjejen när hon 10 månader och sex dagar gammal började löpa, tajmningen kunde ha varit bättre men det kan den väl alltid. Men den här gången var det nästan olämpligt dålig tajmning då vi har kommit i gång med ringträning på Strängnäs lokala kennelklubb och ska påbörja en inkallningskurs på Mälardalens hundcenter. Positivt är ju dock att jag har två hundar så Nashira är utbyttbar, en stund i alla fall.

Ringträningen förra veckan gick riktigt bra så det är lite synd att vi inte kan fortsätta, men något tillfälle till ska vi hinna med efter löpet och innan de är slut. Tyvärr så krockar den med inkallningskursen så det gör att ytterligare några ringträningstillfällen försvinner. Varför har man lagt allt kul på måndagar? Är det för att måndagar i övrigt är så urtråkiga? Hur som helst ser vi (jag) väldigt mycket fram emot inkallningskursen, känner att jag behöver boost inom hundträniningen. Som förbereddelse inför kursen har kört stenhårt med klickern, dels för att Nashira ska vara ordentligt inklickad och dels för att min tajmning ska bli bättre.

Annat som ligger framför oss är semesterresan upp till stugan tillsammans med Madde och ungarna, där hundarna kommer att kunna springa lösa hela dagarna (tur att hon har löpt färdigt då!), Svenska salukiringens utställning i Lekåsa och sen raskonfereransen. Hur jag gör med Stora Stockholm har jag ännu inte bestämt. Sen blir det eventuellt någon inoff alla raser utställning för Nashiras del som övning.