Jag tror jag håller på att bli galen...

Sakta men säkert håller jag nog på att förlora det lilla förnuft och mental sundhet som jag har. Och djuret som jag har förtillfället liggandes i sängen gör inget för att hjälpa mig att behålla min mentala sundhet, snarare tvärtom tror jag.

Efter att ha vridit och vänt på alla argument för och emot att åka till Norge på LC har jag bestämt för att inte åka. På emot sidan, var att jag inte tycker Vega är i absoluta toppform, pengar plus en hel del andra bra och mindre bra argument och på för sidan fanns JAG VILL, men i ett försök att vara förnuftig så vann emot sidan och jag var nöjd. Observera ordet var, idag när vi var i skogen och sprang så glimtade den där Vega fram som jag är vann att se men som de senaste veckorna bytts ut mot en lat hund som jag inte alls känner igen. Bussigt va?! Beslutet var inte svårt ändå. Men förnuftigt eller ej så står det fast och lär säkert äta upp det...

Nu laddar vi mot Sthlm om en lite drygt en vecka dit det kommer över 40 salukis, mycket kul och det blir Vegas sista tävling den här säsongen och sen ska vi ladda mot en skadefri och väldigt lyckad säsong -09 vilket blir Vegas fjärde och förhoppningsvis bästa säsong, och då ska vi ta oss till Norge.

Under hösten har nu tänkte att verkligen ta tag i lydnaden och få till en lydnadstävling och ja, jag vet att sagt det förutom men jag ska försöka ta tag i mina nerver och ta oss ut på lydnadsplanen, bara vi får till läggande under gång, hon vill inte riktigt lägga sig när det är blöt och kallt alternativt när hon bara inte allmänt känner för det.

En annan anledning till att min mentala hälsa börjar vackla är att hundar är dräktiga i 63 dygn!!! Jag vill att valparna föds nu och inte om lite mer än åtta veckor, jag vill ha min lilla bebis och pussa på den nu.

Jag har nu hunnit göra två veckor på mitt nya jobb och trivs utmärkt och min stora glädje så är en min kollegor hundidiot även hon. Karin stolt ägare till två eng springer spaniels som hon bland kör jaktprov med kommer bli en av mina träningskompisar bara hon lyckas göra flytten från Sthlm och hit. På mitt nya jobb ska vi även ha dockor till samlingen som föreställer oss själva och nu efter att ha pysslat med min docka i nästa tre timmar (dvs ytterligare en anledningen till jag håller på att mista förståndet) så blev den så här. Visst är den lik mig eller ja kanske inte...