På semestern får man ibland för sig att man ska klämma in så mycket som möljigt på så kort tid som möjligt, varför i hela fridens namn får man för sig det? Men ibland lyckas man allt blir mycket trevligt och inte ett dugg stressigt och så blev det denna vecka.


Efter onsdagen simpass, som gick sådär, så packade vi in oss i volvon och stryde kosan till Stora Mellösa och Katarina. Där vi fick träffa syrran och mamma och de andra vovarna och oj vad larvig Vega blir när hon kommer dit och hon förlitar sig helt på att Hilda ska lösa allt åt henne, det är tur att hon har systeryster.


Dagen efter åkte vi till Maria och hälsade på henne första gången sen hon flyttade ut till Hällabrottet. Jag är inte alls avundsjuk på hennes hus och stora trädgård, inte alls eller ja kanske lite. Vega och jag passade även på och träna lite medan Maria var hos frisören. Vi åkte ut till kapplöpningsbanan och deras utmärkta depå där vi efter uppvärmning i skuggan körde två explosiva starter. Jag la Vega ner i skuggan och gick cirka 75 meter och kallade sedan in henne, och kom det gjorde hon in a flash så att säga. Efter nedvarvning och syreväxling åkte tillsammans med Maria ut till Hällabrottet igen och satt i deras trädgård och snackade skit.


På vägen hem var det sedan prefekt, ljust, svalt och typ ingen trafik kan det bli bättre när man kör bil?


På fredagen var det dax för mer sim och oj vad duktig hon var denna gång. Hon kämpade på så bra i vattnet och jag blev så stolt över min lilla flicka som nästan inte alls slog med frambenen. Mattes duktiga hund!!!


Senare på kvällen hämtade vi Katarina och Elsa som jag skulle gå tillsammans med på World Dog Show i sthlm. Bedömningssystemet var lite annorlunda än man är van vid men med hjälp av Ingela fick jag något så där pelj på det hela. Tack Ingela. Det var trevligt och komma dit och titta på jippot och träffa folk. Särskilt mycket shoppande blev det dock inte, men möjligheterna fanns, men det blev i alla fall recoverfood till Vega till efter lopp, men det var också det enda. BIR på saluki blev Myran, Amiyat Ants in the Pants. Grattis!!!


Idag ligger konditionsträning på schema samt middag med Kattis och Jarmo och i morgon börjar den grymma verklighet, det vill säga jag börjar jobba igen.

Kolla i in min snygga väska son jag köpt.