torsdag 30 oktober 2008

Jag behöver få en spark i baken...

Jag har blivit så lat och så seg, till viss del kan jag skylla på att börjat nytt jobb (det är märkligt hur länge den ursäkten funkar), Vegas muskelinflammation och ja där tog väl tog väl ursäkterna slut och ingen av dem är något att hänga i en gran när det gäller den brist på träning och då framför allt lydnadsträning. Min fina hund som i över två har varit nästan klar för lydnadsklass ett har ännu inte blivit klar. Man kan ju tror att det skulle bero på att hon är en vinthund och obildbar, men så är inte fallet dels tror jag inte på att någon hundar är obildbara, kanske lite svårmotiverade men absolut inte obildbara, och dels så gillar Vega köttbullar och gör nu vid en ålder av 4 och ett halvt nästan vad som helst för dem, så det är verkligen inte anledningen. Tyvärr finns det ingen annan anledning än att jag är lat. Jag skulle behöva gå en kurs för att få lite motivation och en rejäl spark i min numera växande bak (Vegas skada har inte bara minskat musklerna på henne utan även utöka fettet på mig). Men kurser kostar ju som alla vet pengar och i regel kostar de riktigt bra kurserna riktigt mycket pengar och nu när Vega och jag kliver in i ytterligare en rehab.period så kan jag säga att riktigt mycket pengar existerar inte här hemma, men det viktigaste är ju att hon bli som vanligt igen. Nu har hon så lite muskler att jag skäms när jag ser henne. Men i morgon börjar rehabiliteringen, då ska vi till Anna och simma.

Åter till lydnadstorkan här hemma vid, jag började som jag skrev tidigare med positionsträning och allt gick mycket bra tills jag glömde bort att jag hade kommit i gång igen med träningen och förpassade min feta bak till soffan och repriser av Two and half men (ett program som inte ens innehåller hundar). Jag är ett hopplöst fall. Jag skulle behöva en kille som gillar lydnadsträning, på så vis skulle min spark i bak även komma med samtidigt som jag fick en förhoppningsvis hjälper till diskar. Ha! Vilket önsketänkande. Nej nu ska jag ta min bak ut ur soffan och plocka fram ett par köttbullar ur frysen så att jag jobba lite med klickern sen.

1 kommentar:

Anonym sa...

Duktiga på att fota vet jag inte om vi blir, men vi har i alla fall lärt oss en massa mer om alla miljarder inställningar på kameran (och de är många på dessa "coola" systemkameror....) Hoppas Vegas rehab går bra och att Nashira snart kan göra livet surt för er båda "soffsittare". *ler*

Kram Stine